Briljanta filmobservationer: Amityville Dollhouse

av Fredrik Fyhr

Amityville: Dollhouse. 1996. :). Jaaaaahapp, och så ska man tydligen försöka acceptera för sig själv att Amityville 8 är helt okej? Det är visserligen en sanning med modifikation – egentligen är den minst lika dålig som dom andra, men den är så fjantig och dum och går mot sådana vansinniga höjder mot slutet att man bara måste kapitulera. Filmen går helt i Stephen King-territorium och börjar som en sån där politiskt korrekt familjefilm från 90-talet där en plastfamilj ska försöka bo ihop i ett hus – en snubbe jag är övertygad om att jag sett i en Gillette-reklam har en jobbig 90-talssportfåne till son. Hans lillasyster är Världens Sämsta Barnskådis; Mr. Gillette är i sin tur mammas nya kille  och hon har en nördig son som leker med möss. Det blir trassligt när Sämsta Barnskådis-tjejen får ett dockhus (lampa, klocka, spegel, just go with it) som Mr. Gillette hittar i ett skabbigt skjul i närheten. Dockhuset är uppenbarligen ondskefullt – det lyser lite obehagligt och det ryker ibland om det – men jag fick aldrig klart för mig hur dockhusondskan egentligen fungerade. Plötsligt börjar styvmamman ha erotiska fantasier om sin styvson sportfånen, Mr. Gillette drömmer mardrömmar om elaka ginger-kids och rått-sonen får besök av en murken zombie som påstår att han är hans döda far. Det ena leder till det andra. Filmen innehåller en mordisk eldkamin som visar sig vara en portal till en annan värld, en pervers peeping tom-fluga som kan krossa glas och krypa in i folks öron, denna series trademark av fantastiskt obekväma sexscener, bland dom roligaste dåliga-skådespeleri-exemplen jag någonsin sett – och, just ja, två hippies som håller på med seanser och slåss mot små onda tygdockor som fått liv. Zombiepappan visar sig vara en hejare på dåliga vitsar, och när han mot slutet av filmen släppte loss var det som att jag bara kapitulerade och ba… shit Amityville 8 är rätt go ändå. Alltså, den är ju inte bra på riktigt. Om någon faktiskt tror att Amityville 8 (åtta) är bra ”på riktigt” så beundrar jag er optimism. Men den är helt klart bättre än någon annan åtta jag någonsin sett.

Annonser