Kitschlistan#165: Vangelis – Chariots of Fire

av Fredrik Fyhr

Och så leder ibland det ena (Blade Runner) till det andra; den oefterhärmliga maestro Vangelis. (och det tredje… ”Mitt i naturen”?)

Den ständigt pågående kitschlistan

*

Fyhrern funderar för övrigt på att ta ett litet sommaruppehåll, och intensivt löpande i slowmotion till episka toner föreslår att det är dags att varva ner lite.

Befängt, naturligtvis! Jag ska inte lova något. Senaste gången jag lovade att ta sommaruppehåll från skrivande av detta slag slutade det med att jag skrev spaltmetrar om fotboll (vilket kanske låter som ett helt rimligt ämne för vissa; för min del var det dock… weird). Förmodligen kommer uppdateringen här inte verka mindre ambitiös, men låt säga att uppdateringen kommer sjunka lite från ett inlägg om dagen till ett varannan eller ibland var tredje. Det låter vettigt, jag vet inte. Vi får se.

På sommaren brukar jag sträckläsa Nationalencyklopedin – det gamla bandet, inte det nya dåliga, som verkar tycka det är ”modernt” med mindre kunskap – roa mig med att stänga av alla dåliga sommarpratare (vad har ärligt talat hänt med kvalitén på det programmet?), titta på hysteriska mängder verkligt dåliga filmer, samt dricka vaniljglass medan jag äter kaffe och sen få solsting.

Än så länge har dock sommaren varit mycket regnig. Tack, tack, tack, tack, o du store Zeus.

Varsågooood Fyyyhr! Det är din tjugofemmmååårspresennnnt! Ave Orup!

Annonser