Saker jag skrev 2008: Kastanjegatan

av Fredrik Fyhr

Kastanjegatan
Skriven på Kastani, Tartu, fritt efter Tombstone Blues

Ett tu tre, och solen går upp
gården har katter men den har ingen tupp
bara ett fyllo som ranglar hem, kastar
meningslöst upp
precis allt han druckit under kvällen

I ett aldrigland jag byggt upp för mig själv
ser jag ut genom fönstret, det är inte längre helg
det är måndag morgon, och där står en älg
han glor slött, han har inget jobb att gå till

Snusmumrik är kvar på krogen, vägrar komma hem
Mamma mu är nykter som en frälst, sover i sin säng
Jag är kvar på Kastanjegatan som vilken nöt som helst

Katterna mumsar på fyllot, han har ramlat omkull
han skriker är jag full så är jag full för
kärleks skull
och sörjer sin jakt på von plurings guld
„vem fan kan tävla mot spökplumpen?“

Han skyfflas undan av en man med försmak för sånt här
han har en specialdesignad säng för tragedier
och misär,
just där
kan man ligga om känslorna skär
nedanför en skylt där det står
„hej kom och hjälp mig“

Snusmumrik är full som fan och kelar med Marie
ni vet, hon ryssen med ett radioaktivt nobelpris
Jag hungrar på Kastanjegatan med en trasig spis

Prästen knackar på, han letar efter MUCK
jag sa som det var, han har stuckit på en TRUCK
skylten löd klart och tydligt JUCK
den var täckt av jilranger i rosa

Prästen springer ut och skriker, frånsäger sig
gud
av svartsjuka och självförakt klär han på sig en ny skrud
äter en råtta men lämnar kvar lite hud
och springer ängsligt bort för att undvika
solen

Snusmumrik spelar banjo på Maries maskin,
att i laboratorieljuset blir hennes hud så fin
Kastanjegatan skakar av dundrande svin

Nån har mixtrat med min frukost, det smakar som fan
Mamma mu börjar slåss med Pippi Pelikan
Ika hoppar ut från rutan, säger „säg inget men det var jag
Jag kokade Skurt i din gryta“

Alla barnen har vaknat och springer ut för att
se
Alla barnen börjar gråta, alla barnen börjar
le
Alla barnen har blivit galna av för mycket
TV
Alla barnen utom Johan, han var på toan

Snusmumrik jagas labbet runt av Pierre
Dom föreslår mångifte men Marie är inte där
Hon driver förbi Kastanjegatan med ett
hemmagjort gevär

Jag slänger resterna av gröngölingen och kastar ut varje ko
Vet inte längre vad man ska våga tro
I hallen dansar varenda hatt, rock och sko
jag tänker „hur ska det nu bli med min frukost?“

Jag önskar att sömnen tog mig bort från det här
Jag är precis som den där prästen, så olyckligt kär
I Penelope och Scarlet och Queen Grace och
sådär,
några levande döda idéer.

Snusmumrik ranglar hemåt men hittar inte hem
Marie slänger geväret vid liket av en vän
inte en själ på Kastanjevägen

Ika är kvar i sängen med Åkes bok
jag lägger mig brevid och säger du är fan inte klok
Om du inte ska gå är det bäst om du har ett lok
jag vill leka med tågen hela dagen

Jag vet nog att du är där ute inatt i en famn
Det är den enda anledningen att jag svimlar
skrivarsvamm
Gå till din bankir, Herr X är din man
Men du får inte var med när vi leker med tågen

Snusmumrik ramlar in som en tung död val
Jag och Ika leker doktor med hans sjal
Dom lovar regn på Kastanjegatan idag

*

22/7 2008

Advertisements