Saker jag skrev 2009-02-23

av Fredrik Fyhr

Januari, februari, mars och april. Jag letar efter ett ord att sammanfatta dom här månaderna med. Det är tiden på året man aldrig minns. Det är tiden som låter som Fourniers cellosviter av Bach. Skatornas tid, slaskets tid, istapparnas tid. Hur går barnsången? Januari börjar året, februari kommer näst. Så värdelöst, det enda minnesvärda med januari är att den kommer först och det enda minnesvärda med februari är att den helt enkelt kommer efter januari. Mars, april har knopp i håret. Ja, där händer det, där kommer våren, men det är fortfarande spartanskt. Ingenting och ingenting och sen lite knoppar. Vinterlandet, öknen av snö, snöns tystnad som alltid fascinerat mig, hur det smälter, grus, slask, gator dammar, sötman i luften på våren, gruskras under stövlarna, porlandet, vindarna som blir ljumma. Det är underbart men det är subtilt. Det är ingenting och sedan ingenting och sedan lite knoppar. Som Fourniers cellosviter av Bach. Som om gud inte behöver yviga gester för att prisas.

Annonser