Saker jag slet

av Fredrik Fyhr

***

På morgonen såg jag solen i ögonen

en man sa pengar

jag vill ha så väldigt mycket pengar

På morgonen var det mulet, jag såg mig omkring och slogs av tankar på luft

det låter som tom luft

menar det som en känsla av vår

pengar pengar pengar, sa mannen fortfarande

och förresten och förresten

menar det som en känsla av vår, fortsätter jag

en särskild sorts stämning

också en doft

i mars

sträva vinterhuden möter det milda

och det böljar nästan som ett illamående men

du tappar bara balansen ett ögonblick

på marken ligger en lapp, det står

det gäller att ha humor och det gäller att ha nån slags kontroll över känslorna så att dom inte bara rinner över som vulkaner överallt i själen. så många av mina gamla sanningar jag glömt! till exempel; det mesta smärta man kan uppleva kommer ifrån att man håller emot, spänner sig, vägrar gå med på saker, trots att sår kommer blöda eftersom det ligger i sårens natur. det man alltid måste göra är att slappna av, acceptera och kanske framförallt reagera. här och nu är också viktigt att hålla i minnet. tids nog kommer jag ändå låta håret växa ut, klä ut mig till robert smith och sjunga högst flamsiga och oseriösa melodier bara för att jag är nykär. och this years love kommer definitivt inte vara att leka med, har jag någon slags oförklarlig känsla av. en perfekt trettiåtta (pang!), jo jag har en känsla av att det kommer bli mycket roligt det hela. vid det här laget har jag slutat fråga var dom kommer ifrån, och det känns mer och mer troligt att jag kommer ramla över en vuxen, stark, fri gnu som bara skrattar, skakar på huvudet och säger ”näru, no bullshit baby, häng med i svängarna för du och jag blir nog en farlig kombination”. 

när är en annan sak 
förlitar mig på väder och vind vad gäller den saken 
kanske mellan hägg och syrén år 2012 
kanske en sen kväll i december om fem år på 
låt oss säga ossiasgränd, stockholm 
kanske på fredag 

under tiden sköter jag mitt 
skriver 
vakar 
sover 
spelar 
dricker 
dansar 
knullar 
hoppar hopprep med 
pippi långstrump och 
spelar pingpong med döden

Hej vind, ropar jag

vad gör du bakom hörnet!

en annan lapp virvlar upp i den där vinden, får den över ansiktet

framtiden som en svart ridå medan 
väckarklockan ringer och livet pågår i 
samma snurrande vibrerande gråskalevardag 
mellan timmarna på dygnen glider den 
rastlösheten, vakenheten, själen i den materiella världen 
jag orkar inte tjafsa eller älta längre 
och hon får göra vad fan hon vill 
och låt dom vara rädda allihop 
*fimpar i askfatet*

pengar pengar pengar jag vill ha så GRÄNSLÖST MYCKET MAKT OCH PENGAR,

säger han fortfarande, denne herre

som är så bra på att distrahera

men sluta nu, säger jag

försöker gå vidare

medan en rytm liksom

en westernrytm liksom

dumderidumderidumderidum

börjar banka mot min ryggtavla och jag tänker på

Thory

och en fin sång hon sjöng

inte pengar, säger jag till slut till gycklarfäet

säger istället
hinc robur ett securitas
insisto vires
Ceterum censeo
Carthaginem esse
delendam, när du
hör den här
signalen
vet du
att
det
är dags
att vända blad

punkt.

dagens uppdrag

klippa håret

kändes som om dagen skulle lyfta efter det

dagens liknelse

det döende djuret

dagens förlamning en avsky av just ett sådant slag

dagens utdrag

som en Leone-scen

utan skott

utan avlösning

enbart utdraget

i all oändlighet

gårdagens intryck

ett minne av charm

vad hände med dom idag?

om det ändå regnade

hm hm hm

ska laga mat

dricka iskallt vatten, rött vin

ta en promenad, kanske kring

söder i den här staden där jag sällan varit

en rad eller två kanske kommer ikväll

vad gör man inte

för bibi andersson

vad gör man inte

för vin på balkong i solnedgång

det är en alldeles för tydlig måndag

ingen har så mycket att säga

ingen har någonsin särskilt mycket att säga

laga mat

ikväll

ett tomt golv

spotlights

förhöjer en arenaliknande kvalitet

medan det mörknar där ute

haffnersymfonin och jupiter

leonard bernstein

fyller kvällen, fyller glaset rött

när smöret är gyllenbrunt i kastrullen; citronpeppar och timjan

en simulerad men obestridlig doft av marijuana

inväntar kött

pasta

ägg

olja eller grädde

fem pepparsorter

citronextrat

smakar som

en blandning mellan krut och siden

jämnas ner med rosmarin

och hennes ljuva doft av flisor, av träslöjd

det röda vinet är av det lite sötare, nästan smörigt fylliga slaget

ett slaktat huvud isbergssallad

det rinnande vattnet

hackar

tomat, gurka, conichonger

salladskryddan, den oväntade jokern kummin

dressingen salt och rinnande

en skål för sig

en pendling mellan

en balkong

en film

en toalett

en kopp kaffe

ett till glas vin

ett till halt minne

ja minsann, minsann, världen är då full av människor

vargar som björnar

fåglar i luften, fåglar på marken

rödluvor och rådjur

nackar som knakar

förmågan som tänjs

kvällen som suger din nektar

kampen att knyta handen runt livet

och föra det som en drake på himlen från

detta lilla snöre i handen

en nål
ett brus
en tystnad
en start

gud sakta mig icke ner

en enda ton

en nivå högre

ett lyft mot plattformen

en dalgång i själen

ett vulkanutbrott i periferin

ett stjärnfall i centrat

en tanke på allting

ett allting i en tanke

ett kvävande skri

i ett ekande vaakum

jag blundar till en opera

av hindemith

den på sin tid så upprörande

sexuellt laddade kärleksoperan

som han döpte till sancta susanna

sancta susanna fyller rummen

jag spelar med fingrarna på ingenting i luften

två varelser rör sig framför svarta pappkulisser

jag ser ett blont hår och ett rött hår, jag ser en dans

som upphör

viftar armar i luften börjar

snart att slåss i takt med crescendot

biter sitt kött sliter med nageln frustar hår i ansiktet

två kvinnliga tjurar som blöder, jag slickar i mig

en tunga kaffe

vargen hugger tänderna i en liten

glatt kraxande pippifågel

en orgasm sker på ett fält

händerna greppar ett par axlar

en fågel glider tyst förbi den tomma blå himlen

hindenburg exploderar

Annonser