Middag på en välbekant gata 30-32

av Fredrik Fyhr

30.

Viljan till svar är en av människans mest grundläggande drifter. Denna drift bottnar förstås i det fundamentala mysterium som existensen är; därav är också begreppet – viljan till svar – luddigt och godtyckligt. Det kan i huvudsak inte röra sig om något annat än en drift och inget annat, och denna drift kan ta uttryck hur som helst. En enskild människa söker vilket svar det nu må vara, när det nu tar sitt uttryck och hur.

31.

Ett fenomen som gärna uppstår i dessa omständigheter är fetischeringen av idéer. Man kan till exempel tycka sig vilja och/eller kunna indela människor i olika kategorier och därefter se ett mönster; viljan är fortfarande att tillfredsställa behovet av hållbara svar. Det kan sägas vara därför som vissa akademiska vetenskaper är skyddade verkstäder, där den egna terminologin är det enda som utvecklas medan ”verkligheten” inte påverkas alls. I ytterligheterna rör det sig förstås också om fanatism, förtryck, och dylikt. Fanatism är dock ingen ytterlighet i sig. Fanatism kan vara att en låt fastnar i huvudet, eller att man blir påverkad av något man sett, hört eller läst så pass mycket att man måste diskutera det med alla man känner. Driften är samma som den alltid varit. Det är samma sak med religion, arbetsnarkomani, vad man nu kan sysselsätta sig med utifrån den känsla som bottnar i att man inte alls är nöjd. En känsla som alltså är mänsklig och helt naturlig.

32.

Även om omständigheterna till en rörelse kan tyckas kaotiska gäller fortfarande rörelsen. En rörelse är en mäktig företeelse eftersom den har en potentiell oundviklighet. Man kan säga att en rörelse går från noll till tio. Efter att den nått fem kan den inte längre förändras eller förhindras.

 

*