signal 10

av Fredrik Fyhr

 

Det är tjugoåtta grader. 

Alla är utomhus. 

Inte jag, inte du.

Jag når inte mina minnen längre, dom är som skilda ifrån mig av sus och sprak, radiobrus.

Det kanske är bra. Då kanske det bara är här och nu som finns.

Ja. Det kanske blivit så till sist. Jag vet inte vad det innebär.

Vad ser du nu? Vad kan du höra?

Fågelkvitter, grannen borrar. Ekon av röster längs gatan, någonstans ifrån, i närheten. Fönstret som är öppet.

Kan du föreställa dig en sommar i år?

Jag vet inte. Jag måste få vila i det här en stund först.

Annonser