vart du än tar vägen är du ändå alltid här

av Fredrik Fyhr

Nuförtiden bor jag på lugna gatan i stan
där man källsorterar sina sopor, för det är så bra
En dag ska mina dar ramla på rätt plats
och jag ska äntligen förstå vilken jävla tur jag har haft

I en obegriplig värld är ingen människa nåt värd
Stå i kö, vänta på att hamna först
här sen där
Och försöka att inte slösa för mycket tankar på besvär
Och acceptera ett spel där varje herre är en träl

Det är en vacker jävla värld
Den är oändligt fruktansvärd
Och om man lever som man lär
ska kniven hugga som den skär
Och vart du än tar vägen är du ändå alltid här

Och det är ojämna lag och du är alltid sist att bli vald
Ingen är perfekt, alla är defekt, till nån mån och grad
Du kan räkna peng efter peng utan att bli glad
Du kan slita ut din ryggrad i varenda liten stad

Men saker spelar roll, det är inte tomtar och troll
bara någon slags strategi kan bygga upp kontroll
Och bara solsken kan betinga ett parasoll
Och du har tankar och känslor, du går i dur och moll

Det är ett vackert jävla liv
Det är en massa jävla skit
Och är man en skitstövel med flit
leder stövelstegen ändå dit
dit där vart
du än tar vägen kommer du ändå alltid tillbaka hit

Jag vill få en chans att stå rak, om jag ska komma till sak
Jag känner mig bak och fram, jag vill va fram och bak
Jag vill kunna känna mina väggar och mitt golv och mitt tak
Jag vill samla ihop all skit man kastat hit och kasta det tillbaks

En kärlek furiös, jag menar när elden är lös
Jag vill ha kaos i min tös, för jag känner att jag hänger lös
Och att min längtan efter mening är meningslös
Hur ska jag stadga mig så själlöst när min tro är monstruös?

Jag är bra på vinter, bra på vår
Men den här sommaren blir svår
Jag vill ha regnet i mitt hår,
strö gärna salt i mina sår,
vi är alla ändå mitt i skiten vart i helvete vi än går

*

Fritt efter Tangerine av Bill Foreman

Advertisements