memo 3/1 -13

av Fredrik Fyhr

Det sägs ju att ett årtionde börjar på sitt tredje år
i övrigt kan jag se, när jag betraktar den inre världskartan
att den – världen – tycks omformatera sig
inte bara inför ett nytt årtionde
utan även, antar jag, inför ännu ett sekel
omformatera är inte ett ord valt av slump

tankarna de senaste dygnen: sporadiska
bland annat att göteborg otvivelaktigt är sveriges rimligaste ”storstad”
men nej, det är för tidigt känner jag
måste ligga lågt
januaris jetlag blir kanske värre varje år
för mig, men
å andra sidan
känner jag en nästan kuslig klarhet
under ytan av den där dimman
som om det som finns bakom den är något jag inte sett förut
och inte förväntat mig
en plats med mycket tomrum
på ett bra sätt

jag ska skriva ner vad jag har kommit att tänkt på
därefter ska jag fylla ut allt jag skrivit ner
dra linjerna mellan dessa saker
och se vad jag får ut av det

det blir ungefär som tidigare år, alltså

vissa förändringar, bara
men de har inget med allt det här att göra

*

Första januari låg jag på tal om ingenting
i en soffa i ett vardagsrum
och på tv gick den här lilla filmen
som handlade om alla bra och dåliga saker på det bästa sättet
bra och dåliga saker kan handla om något
det gjorde mig gott

utanför fönstren såg jag himlen
den stängda balkongdörren
stängde in stillheten då när
det nya året där ute
var alldeles nytt

nåja, känslan låter sig inte
förklaras av mig i ord, åtminstone
inte just här och nu

men dodo alltså
hjärta, som man säger nuförtin
(menar det dock verkligen!)

Annonser