43. melankoli

exilen kramar på

är inne på kaffekopp#10 nu tror jag
såg mothman prophecies
bristfällig men hör och häpna så var det inte richard geres fel
bra idé, intressant, men klumpigt… plus ett hysteriskt bildspråk som var helt onödigt

nog nördande
fick ett nervsammanbrott idag
allt snurrade runt och jag var helt febrig
börjar bli sjuk

”du kan inte leva för kärleken till det som försvunnit, som inte längre vill stå dig bi nu”
den vassa eggen
det har aldrig sagts bättre

har kommit fram till en annan sak
det här med alienationen och ensamheten
alltså
det här är en känsla
som bara har ett botmedel
och den skulle hänga kvar
det är inga sammanhang jag behöver
jag har ju fått ett levande bevis för det
spelar ingen roll hur många roller man har till sitt förfogande
men ensamheten har bara en fiende
det är själsfränden, kärleken
bara det teamwork som kallas förhållande kan täppa truten på det där gapande hålet i själen
vi vet det, allihop, och så länge man är singel, som vi kom fram till förut, vill man bara fly… det är inte meningen att stå själv i sin värld

satt ute på balkongen när det piskregnade och åskade
och jag önskade att jag hade någon, faktiskt
inte nån som henne, hon, som man nu kallar ex
nån som skulle förstå mig när jag satt där
nån som skulle sitta där med mig
på riktigt

det irriterande, förstås
är att jag vet var den personen finns
men, ja
det är kört

livet, människor
det är bara melankoli

*

9/5 -04

Exil på Kungsvägen (januari-maj 2004)
Samlad värk, 2004