Ur en lavin

Ur en lavin
Avalanche, Leonard Cohen

Jag klev in i en lavin
som la sig över min själ
När du inte ser mig gå här, med min böjda rygg
sover jag under berg av guld
Söker du besegra smärtan din
måste du vara mig väl till lags

Du stöter på mig, som av ett missförstånd
men du söker guld runt din hals
Alla hemlösa du ger mat och kläder till
varken fryser eller hungrar alls
Och han vill inte ha dig nära sig
du är inte kärnan som snurrar i hans jord

Du ser mig här uppe på en pidestal
men det var inte du som satte mig här
Dina lagar och regler angår mig inte alls,
men du vill se mig gå ner på knä
Men jag är själva pidestalen själv
Du stirrar på din röda klump,
högst uppe där

Söker du besegra smärtan din
måste du vara god mot mig
Dom smulor av kärlek du sträcker fram i din hand
har jag lämnat bakom mig
Din smärta får du ingenting för här
den är bara skuggan, skuggan av mitt sår

Jag har börjat längta efter dig,
jag som saknar girighet
Jag har börjat begära dig
jag som saknar behov av det
Du säger att du minsann lämnat mig
men jag kan känna dig, när du
andas för dig själv

Klä inte upp dig i dom där trasorna
Det är inte synd om dig
Du älskar inte mig inte så våldsamt nu
när du vet att jag förvirrar dig
Det är din tur, min kära, din tur
Det är ditt kött
jag nu bär på min hud